En blogg om tolkning och rekonstruktion av båtar och båtbyggarhantverk
Jag har i första hand kopierat originalbåten, men också analyserat på de andra båtarna och det skriftliga källmaterialet. Laskarnas utformning ser enligt källmaterialet i stort sett likadan ut i alla ökor. Z-lask med hak mellan köl och stävar och en enkel snedlask vid sammanfogningen av förstävens två delar.
Lite bilder och kommentarer från det inledande fältarbetet och arbetet med att rekonstruera den bevarade ökan ”Sjöfröken” byggd cirka 1880. Det är den bäst bevarade ökan, och därför har jag valt att påbörja en rekonstruktion av den. Båtbyggarens abstraktion och tumregler Hur såg den här processen ut om man inte har någon mall eller ritning? …
Efter att den nedre delen av kölen kommit på plats var det dags att återskapa förstävens bortnötta virke. Vilken form hade förstäven när båten var nybyggd? Precis som i de andra delarna som rekonstrueras finns det möjligheter att göra alternativa tolkningar av hur de saknade delarna sett ut. I det här fallet har det varit …
I arbetet med att återställa båtens form och utseende handlar det om att utgå från den existerande båten som består av en mängd detaljer som tillsammans formar en helhet. När man varsamt pusslar ihop båten får man skifta fokus mellan detaljerna och helheten. Detta skede av processen har handlat om att få de befintliga delarna …
Skötökor och storökor har traditionellt byggts med huggna vindor. De huggna vindorna är vridna bord som fått sin form genom att huggas ut i vriden form från en stock. Detta kan också kallas rotationskluvet och var i äldre tid allmänt förekommande i nordiska klinkbåtstraditioner. I de mindre ökorna förekommer det att akterskeppet byggdes med två …