En blogg om tolkning och rekonstruktion av båtar och båtbyggarhantverk
Jag har i första hand kopierat originalbåten, men också analyserat på de andra båtarna och det skriftliga källmaterialet. Laskarnas utformning ser enligt källmaterialet i stort sett likadan ut i alla ökor. Z-lask med hak mellan köl och stävar och en enkel snedlask vid sammanfogningen av förstävens två delar.
Lite bilder och kommentarer från det inledande fältarbetet och arbetet med att rekonstruera den bevarade ökan ”Sjöfröken” byggd cirka 1880. Det är den bäst bevarade ökan, och därför har jag valt att påbörja en rekonstruktion av den. Båtbyggarens abstraktion och tumregler Hur såg den här processen ut om man inte har någon mall eller ritning? …
Arbetet är klart för den här gången med skötökan som jag kallat Lillsvea. Det började med ett skrov i mycket dåligt skick där bara de tre översta av fem bordgångar var relativt intakta. Resten var tillplattat, trasigt, i delar eller helt borta. De återskapade delarna som de som återmonterats har gett båten en komplett skrovform. …
Turen har kommit till att försöka återskapa kölen. Här handlar det om att återskapa en del av båten som saknas helt, det finns inte den minsta del kvar av den ursprungliga kölen. Här ska jag berätta hur jag gjorde för att ändå kunna göra en rimlig tolkning av hur kölen sett ut. Det som finns …
Vad är egentligen en ’öka’, och fanns det olika typer av ökor i Stockholms skärgård? Begreppen flyter ihop i det äldre källmaterialet och stämmer inte överens med dagens benämningar. Det kollektiva minnet har blivit till en kollektiv glömska när det gäller de äldre begreppen, och i äldre material finns det heller inte fasta definitioner. Däremot är det fullt möjligt att se de stora dragen i hur båtarna benämndes om man läser igenom det äldre arkivmaterialet noga. Därför har jag valt att kalla ökor som är cirka sex till åtta meter långa för storökor, och de som är runt fem meter kallar jag skötökor.