Vad är egentligen en ’öka’, och fanns det olika typer av ökor i Stockholms skärgård? Här ska jag försöka förklara terminologin kring ökorna i Stockholms skärgård och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Vi kan börja med själva begreppet ’öka’. Öka har samma ursprung som flera andra benämningar på båtar, exempelvis eka, ekstock, ökstock och ekia som ursprungligen syftar på en urholkad ekstock. Begreppet ’öka’ har längs den svenska ostkusten från Stockholms skärgård till Kalmarsund med tiden kommit att beteckna en öppen klinkbyggd rodd- och segelbåt med akterspegel. Stockholms skärgård uppvisar en ovanligt stor variation av båttyper, ett medelstort skärgårdshemman ägde och brukade ett antal olika båtar för olika ändamål. Utöver ökor hade man också mindre båtar som ’ökstocken’ som betecknar en mindre roddbåt. Roddsumpar var också vanliga, det är spetsgattade båtar med en sump för levande fisk i aktern. Roddsumpen kunde också seglas med ett sprisegel. Vissa gårdar hade också en flatbottnad kofärja, för att bara nämna de vanligaste typerna.

Storökan är cirka 6-8 meter lång och den var under första halvan av 1800-talet oftast riggad med ett assymetriskt råsegel. Storökan seglades över hela skärgården och kunde användas för transporter, exempelvis till marknader inne i mälaren. Under senare delen av 1800-talet blev den tvåmastade sprisegelriggen vanligare. Det fanns flera storökor kvar i skärgården på 1940-talet, även om de ofta var byggda redan på 1800-talet. De större storökorna kunde också kallas skärökor eller skärbåtar. I Hans Eklunds böcker, exempelvis ’Roslagens skutor’ från 1989, används begreppet ’Skärbåt’ för båtar av längden 7,5-8 meter. Några större exemplar av storökor användes på slutet som transportfärjor för boskap, hö eller liknande mellan öar, men bogserades då ofta efter en motorbåt.

Skötökan. Det fanns segelökor som var mindre än storökorna, cirka fem till 6 meter långa, och dessa har jag valt att kalla skötökor. Denna benämning återfinns i Nordiska museets material från 1920-talet. Skötökorna var ofta riggade med två master med sprisegel eller en mast med sprisegel och fock eller. Troligen användes även råsegel i äldre tid. Benämningen skötöka är inte helt oproblematisk, för i vissa källor kallas mindre ökor runt fem meter också för jullar. I den åländska skärgården är en julle en båt med akterspegel, nära besläktad med roslagens öka. I norra Roslagen är jullen däremot en spetsgattad båt med en längd på cirka 5 meter. Gemensamt för alla dessa områden är att storleken på en julle är runt fem meter. Orden julle och jolle har samma etymologiska ursprung.

En vanlig fråga jag får är om mitt projekt handlar om ’mellanökor’, men jag försöker undvika den benämningen. I äldre tid användes nämligen inte benämningen mellanöka i Stockholms skärgård. De ökor som var 6-7 meter långa storökorna kallades också storökor, det är tydligt i Nordiska museets arkivmaterial från tidigt 1900-tal. Om de var runt sex meter kunde de benämnas antingen skötöka eller storöka. På 1980-talet och framåt tog några båtbyggare upp traditionen att bygga ökor, och för enkelhetens skull såldes de som storökor, mellanökor och lillökor. De äldre benämningarna har fallit i glömska, men i mitt arbete är målsättningen att använda de beteckningar som skärgårdsborna själva använde när dessa båttyper fortfarande var i bruk.

Begreppen flyter ihop i det äldre källmaterialet och stämmer inte överens med dagens benämningar. Det kollektiva minnet har blivit till en kollektiv glömska när det gäller de äldre begreppen, och i äldre material finns det heller inte fasta definitioner. Däremot är det fullt möjligt att se de stora dragen i hur båtarna benämndes om man läser igenom det äldre arkivmaterialet noga. Därför har jag valt att kalla ökor som är cirka sex till åtta meter långa för storökor, och de som är fem till sex meter kallar jag skötökor. Till detta kan man lägga till att de större storökorna även kan kallas skärbåtar och att de mindre skötökorna kan kallas jullar.

Sammanfattningsvis:

Storöka: cirka 6-8 meter

Skötöka: cirka 5-6 meter

Skärbåt, skäröka: alternativt namn på större storöka, cirka 8 meter

Julle: möjligt alternativt namn på mindre öka runt 5 meter.