Jag heter Fredrik Leijonhufvud, är båtbyggare och sedan 2020 doktorand i hantverksvetenskap vid institutionen för kulturvård vid Göteborgs Universitet. I den här bloggen ska jag presentera praktiska moment som ingår i mitt doktorandprojekt. Med utgångspunkt från gamla bevarade båtar undersöker jag hur gamla hantverkskunkaper kan tolkas och rekonstrueras. För att begränsa mig har jag valt att göra en fallstudie; segelökor byggda i Stockholms skärgård, i en äldre båtbyggartradition med huggna vindor i bordläggningen. Huggna vindor betyder i det här fallet att båtbyggaren valde ut vridvuxna trädstammar som yxades till rätt form för att ge båten den rätta formen. Men det handlar inte bara om den detaljen, utan om en hel båttyp som upphörde att byggas runt år 1900. De sista båtbyggarna som varit med och byggt sådana båtar gick ur tiden kring mitten av 1900-talet, och idag finns endast ett fåtal båtar kvar som vittnar om deras hantverk.

I mitt projekt kommer jag använda olika metoder för att undersöka de gamla originalbåtarna, från modern 3d-teknik till traditionella manuella uppmätningsmetoder. Gamla fotografier och arkivmaterial kommer användas som kompletterande arkivmaterial. Genom att bygga rekonstruktioner av båtarna kan tolkningarna provas och värderas.