Anastylosis påbörjad
anastylosis Lillsvea Rekonstruktion

Lillsvea, påbörjad anastylosis.

Tanken med denna båt är att den ska återuppbyggas genom så kallad anastylosis för att återskapa dess form, inte för att kunna sjösätta båten igen. Anastylosis (från forntida grekiska : αναστήλωσις, -εως ; ανα , ana = ”igen” och στηλόω = ”att upprätta [en stela eller byggnad]”) är en arkeologisk term för en rekonstruktionsteknik där en förstörd byggnad eller monument återställs använda de ursprungliga arkitektoniska elementen i största möjliga grad. https://sv.qaz.wiki/wiki/Anastylosis.

Båten innan den kom till varvet, monterad i en stödvagga. En regel stöttar undre delen av förstäven, men förskeppet har ändå tappat lite språng.

Denna båt har jag tidigare lappat ihop provisoriskt och monterat i en ställning för att kunna dokumentera skrovformen. Nu ska detta jobb göras grundligare och saknade delar ska nytillverkas och varsamt sammanfogas med den befintliga båten.

Här är uppriktningen påbörjad, en talja mot en balk i taket och ett par tvärgående käppar har satts in för att återställa bogens fyllighet.

Det första jag gjorde när båten kommit på plats var att försöka placera den i ett sådant läge i höjdled och trim som den kan ha legat när den byggdes. Detta för att jag vill studera båtens form så som båtbyggaren en gång såg den när den byggdes. Nästa steg var att försöka rikta upp båten och framför allt försöka ge båten det språng i fören som jag bedömer att den haft tidigare. Anledningen till att jag tolkar båten som att den har haft ett starkare språng är dels att bilder av liknande båtar visar på ett kraftigare språng, men också på det faktum att avsaknaden av köl och aavsaknaden av den toft som tidigare funnits i förskeppet har tillåtit båten att få en spetsigre form i fören med mindre språng. Bordens krökning från den bevarade toften ett par meter från stäven har rätats genom åren på grund av tyngdlagen.

Här står båten med förstäven fäst i en talja som drar stäven uppåt och lite akterut, i motsatt riktning mot hur tyngdkraften deformerat den under många år.

De två övre bordgångarna, stäven, två tvärgående tofter och större delen av akterspegeln är relativt intakta och ursprungligt sammanfogade, vilket gör att den övre delen av båten behållit formen relativt väl. Det tredje bordet är välbevarat i ändskeppen, men i dåligt skick midskepps. De två nedre bordgångarna är i dåligt skick och hade släppt från den övre delen av båten förutom i fören. Sambordet saknar den aktre vindan, dessutom saknas kölen och större delen av akterstäven.

Så här såg båten ut innan den monterades i vaggan, sensommaren 2018.
Här har den första kompletteringen påbörjats, en toft har börjat passas in där spår finns av att det tidigare funnits en likadan toft. Förhoppningsvis kommer den nya toften bidra till att förskeppet behåller formen bättre.

De nya delar som tillverkas kommer inledningsvis göras i nytt material som lätt kan urskiljas från originalmaterialet. Jag har inte tänkt lägga vikt på autentisk materialkvalitet i dessa delar eftersom de endast ska återskapa formen, inte utgöra nya funktionella delar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *