Fotogrammetri Undersökning

Båtundersökningar: -mina metoder för att dokumentera och tolka båtar.

Mina båtundersökningar innehåller en palett av metoder för att dokumentera och tolka de gamla båtarna. De nordiska klinkbåtstraditionerna är i grunden ritningslösa och bygger på att system och normer för den lokala båtbyggnadstraditionen överförs från mästare till lärling. Att dokumentera detta ritningslösa bygge i ritningsform har en lång tradition som i Sverige sträcker sig minst tillbaka till 1700-talet. Den internationellt kände skeppskonstruktören F.H. af Chapman (1721-1808) dokumenterade goda exempel av allmogens båt- och skeppsbyggeri i strävan att förklara teoretiskt varför vissa skrovformer var mer lyckade än andra. Det finns en hel del skrivet om ämnet båtdokumentation från tidigt 1900-tal och framåt, och dessa skrifter fokuserar på metoder för att dokumentera båtens geometriska form. Att på detta sätt skapa en ritning med utgångspunkt från en färdigbyggd båt motsvarar det vi idag kallar reverse engineering. Formdokumentationen (som ofta kallas uppmätning) av båtskrov kan göras antingen med analoga metoder eller med modernare digitala metoder. De analoga metoderna bygger oftast på att ett antal mätpunkter rgeistreras och sätts in i ett koordinatsystem. Till detta används enkla verktyg som lod, snöre, måttband och liknande.

Båtuppmätning med hjälp av lod mot en skiva som monterats i ett vågrätt plan under båten.

De digitala uppmätningsmetoderna kan delas in i lasermätning respektive fotogrammetri. Laser är generellt en metod som kräver investeringar i dyr utrustning, medan fotogrammetrin är billigare. Därför har jag valt att använda fotogrammetri, delvis i kombination med analoga mätmetoder. Fotogrammetri bygger på att ett föremål fotograferas från flera olika perspektiv. Dessa foton behandlas sedan i en dator med hjälp av ett program som beräknar kamerornas positioner och skapar en 3d-modell. För att nå ett bra resultat krävs bra fotografier och en kraftfull dator med bra ramminne (Jag har hittills använt en dator med 32GB RAM). Efter att datorprogrammet genererat en första avbild av objektet måste jag som användare gå in och kontrollera resultatet, rätta till eventuella felaktigheter och under processen ta bort brus och andra föremål än själva båten från 3d-modellen. Resultat blir en digital 3D-modell som kan vara en utgångspunkt för ritningar och rekonstruktion.

3D-modellen ovan är skapad med hjälp av fotogrammetri. Båten är den skötöka som hittades i Lillsved 2018, och modellen är ett av mina första experiment med fotogrammetri som uppmätningsmetod.

Utöver uppmätning av form dokumenteras alla konstruktionsdetaljer med avseende på material, dimensioner, sammanfogning, ytbehandling samt spår av verktyg, användning och annat slitage. Jag använder en systematik där jag går igenom båtens alla delar. Ibland kan man bli förvånad över hur båten är konstruerad och exempelvis vilka träslag som använts i olika delar. Den förvåningen beror ofta på den förförståelse jag har från min egen båtbyggartradition. I detaljundersökningarna upptäcker man också spår av vad som har hänt och skapar sig en bild av vad som är båtens originalkonstruktion och vilka förändringar som kan ha skett senare. Detta kan kallas en forensisk undersökningsmetod och ger ingående svar på vad det är för båt och vad som har hänt från och med när båten byggdes.

I båtundersökningarna försöker jag växla fokus mellan detalj och helhet för att hitta mönster. Det är viktigt att försöka ta in båtens formspråk för att i framtiden kunna använda denna abstraktion av båten vid arbete med rekonstruktion. När mönster studeras är det också intressant att studera båttypen tematiskt, genom att jämföra hur de olika båtarna har gemensamma former och konstruktioner. Det är de gemensamma särdragen som gör det till en lokal tradition, möjlig att särskilja från andra båtbyggartraditioner.

En detaljbild från ökan Eva byggd cirka 1890. Bilden visar ursprunglig sammanfogning med båtspik och senare tillägg med kopparnit, detaljer som avslöjar ett bordbyte och en förstärkning av den befintliga bladlasken.

Tid, förförståelse och uppmärksamhet är tre viktiga begrepp vid tolkningen av båtarna. Naturligtvis blir det inte någon bra båtundersökning om den görs med för knapp tid, även om en grundläggande uppmätning kan genomföras hastigt. Samtidigt kan man ju inte lägga hur mycket tid som helst på undersökningen. Här kommer upmärksamhet in i bilden, med skärpt fokus och koncentration kan man bli effektivare i tolkning och upplevelse. Systematik, som i dokumentationen av detaljer ovan, är ett sätt att skärpa uppmärksamheten och se till att inga detaljer hamnar utanför fokus. Ett annat sätt att skärpa uppmärksamheten kan vara att tvinga sig att sätta ord på det man tänker, och det gör jag exempelvis genom att spela in korta videoklipp där jag filmar detaljer i båten och förklarar hur jag tolkar dessa detaljer exempelvis varför jag bedömer att en del av båten bytts ut eller varför båtbyggaren valt att utforma en del av båten på ett särskilt sätt. I dessa klipp brukar jag också försöka få med detaljer där det finns frågetecken om hur de ska tolkas. Min egen förförståelse från min egen bakgrund som båtbyggare påverkar tolkningen. Samtidigt som båtbyggarkunskaperna är en dörröppnare för att tolka det gamla hantverket måste man vara försiktig när man använder sin egen förståelse, annars kan tolkningarna bli felaktiga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *